Algots i Borås

I det stora klädpartiet jag köpte förra hösten med oanvända vintageplagg var mycket från Algots. Den här gröna trenchcoaten t ex. Jag blev nyfiken såklart och läste på lite.

Slitstarkt skulle det vara. Sport och fritidskläder till hela familjen var deras specialitet. Det uppdämda köpsuget efter 40 och 50-talets ransoneringstid föll väl ut för Algots som sålde kläder som aldrig förr. 1952 tillverkades 2 miljoner plagg, en siffra som växte till det dubbla 1967 vilket gjorde ett plagg på varannan svensk räknat på dåtidens befolkningsmängd!


Jag fick höra en historia om herr direktör Algot Johansson himself häromdagen. Händelsen ska ha ägt rum under företagets glansdagar ute på fabriksgolvet i Borås.

Algot fick syn på en kille som stod med händerna i fickorna och samtalade med en kollega. Han gick fram och meddelade denne att han omedelbart kunde gå upp på kontoret och hämta ut sin sista lön och sedan lämna sin arbetsplats för gott. Som svar fick han ett: Gärna det! Det var bara det att killen Algot just avskedat inte var anställd utan ett bud som kommit med en leverans.

Fabriken i Borås var alltså så stor att direktören inte kände igen sina egna anställda. Händelsen säger också en del om hur företaget handskades med sin personal. När det gick som bäst värvade Algots fabriker arbetskraft från runt om i Europa och omsättningen av anställda var hög. Det var inte ovanligt att nytillkomna gick vidare till någon annan arbetsgivare på orten. Effektivitet var högt prioriterat. De var väldigt tidigt ute med löpandebandmetoden som de införde med hjälp av en tysk ingenjör med suspekta nazistsympatier. 1920 hade Algots 1500 hemsömmerskor som sydde hela plagg och levererade. I den egna fabriken var då bara ett 30 tal arbetare anställda. Några årtionden senare var siffrorna de omvända.


Men som för alla svenska textilföretag väntade hårdare tider. Lönerna för svenska arbetare steg i mycket högre takt än i övriga Europa. T ex hade en svensk textilarbetare 11,25 i timlön jämfört med 1,20 för en portugisisk på sent 60-tal. Det är lätt att förstå att det inte gick att konkurrera på de villkoren. Algots envisades dessutom med sin ursprungliga affärsidé att tillverka lågprisvaror med hög kvalité vilket gjorde läget än värre.




Jag tycker det är fascinerad med historier som denna. Det familjeägda företaget var trots allt verksamma i modiga 70 år och allt började 1907 med en man som knackade dörr och sålde arbetskläder som hans hustru sytt. I det som var Algots fabrikslokaler huserar idag Textilhögskolan.




Jag gillar både deras logga och deras kaxiga slogan...

"Säg Algots det räcker"








Här hittade jag en del info och här några av bilderna.