Fint ska det va

På jakt efter inspiration stötte jag på de här helt fantastiska blusarna som alla kommer från olika tidsperioder men som har gemensamt det otroliga handarbete som ligger bakom. Det är så överdådigt lyxigt och vackert så det nästan gör ont i ögena. Verkliga statusmarkörer. Tänk bara jobbet som låg bakom för att hålla dem fräscha och rena.

Viktoriansk spetsblus sent 1800-tal.



Edvardiansk bomullsblus. Tidigt 1900-tal.


1930-tal. Materialet skulle kunna vara viscosegeorgette. Tjusig är den i vilket fall.

Spelas just nu i butiken...

Det har sina fördelar att dela lokal med en vinylbutik. Speciellt när grabbarna är på vift och jag rumsterar runt som jag vill. Det gör jag i och för sig när dom är här också. He he he!

Godbit!

Den här kappan skulle läggas upp på webbshopen men fick följa med en rar kund hem istället. Jag lägger upp en bild här för jag tycker den är så ruskigt elegant och jag har ju ändå fotat den. Från ett märke som heter CEWO som jag inte vet något om. Men jag ska försöka ta reda på. Läcker som få!

Westlunds konfektion i Svenljunga

Det tar sin lilla tid att fotografera produkter till webbshopen. Idag har jag tagit mig an de fina kapporna jag har i lager. Flera av dem kommer från ett företag som heter Westlunds. Den beige på bilden tänker jag inte skiljas från men det finns en likadan duvblå med lila foder som är helt fantastisk. Plus en massa andra modeller och färger som alla är oanvända såklart.


Westlunds produkter såldes som mycket andra varor på postorder under 50 och 60-talet. När det även började säljas i detaljhandeln var det viktigt att det inte var samma varor i båda leden. Antingen kunde det köpas i butik eller via katalog. Så fungerar det ju inte riktigt idag. Jag undrar vad tanken var bakom detta? Troligtvis var det en konkurrensfråga. Man ville inte stöta sig med de gamla inköparna som var postorder företag men inte heller missa chansen att sälja till de nya varuhusen. Med tiden kom Westlunds kläder att säljas via Turitz senare Epa, Åhlén och Holm senare Åhléns och Kapp Ahl.


Till en början tillverkades det blåkläder, overaller och barnkläder för hela slanten. Under storhetstiden 55-67 utökas med byxor, kappor och kjolar. Det är troligen från den tiden som kapporna jag säljer kommer från. I Sjuhäradsbygden, som Svenljunga tillhör, var det under tidigt 1900 tal jordbruk kombinerat med hemsömnad som gav mat på bordet. Hantverket ledde vidare till handel som gav industriell tillväxt. När tiden med tillverkning i området gick mot sitt slut kunde företag ta vid som förmedlade kontakter och hjälpte till med tillverkning och import av konfektion från utlandet. Guno Fashion var ett sådant företag från bygden som länge verkade i kulisserna åt stora företag som H & M, Gulins och KF. När jag snokade runt efter information om Westlunds hittade jag en bok från Svenljunga hembygdsförening. Den ska jag försöka få tag i och läsa mer om detta område som en gång var ett så starkt textilt fäste.

Fem år senare!

Den här har varit long time a coming. Men nu är den äntligen på väg att sjösättas. Jag jobbar för fullt med att fylla den med godbitar. Snart kan man handla hos Som Ny vart man än bor i Sverige. Det här med internet är ju för finurligt. Spännande.


Jag kom på häromdagen att man kan hälla Oboy i mjölkförpackningen och skaka om och sen dricka direkt ur paketen. Mmmm vardagslyxlättja!

Bette Davis eyes

Man kan lätt konstatera att vi människor påverkas starkt av vår uppväxt. Så var det nog med Bette Davis i allra högsta grad. Hennes föräldrar skiljde sig när hon var liten flicka nån gång på 20-talet vilket var en stor skandal på den tiden. Fadern sägs ha varit en hård och känslokall man. Hennes mor tog hand om de två döttrarna och försörjde dem genom att arbeta som fotograf. Hon såg också till att Bette fick den utbildning hon önskade för att kunna uppnå skådespelardrömmen. Det måste ha varit ruter i den damen. Ruter som Bette förde vidare i sitt liv.



Jag såg trillern What ever happened to baby Jane igår och Bettes karaktär där är helt fenomenalt obehaglig. I en tid när klassisk skönhet var på modet gjorde Bette sig en karriär genom att våga spela elaka, neurotiska och fula roller. Kronan på verket är den hårsminkade och sinnesjuka baby Jane. Bette gav alltid allt och på ett kaxigt och uppkäftigt sätt. Så blev hon också en banbrytare för kvinnliga karaktärsskådespelare och den första kvinnan att hedras med American Film Institutes Lifetime Achievement Award. Enligt henne själv är det bara arbete och vassa armbågar som kan ge långvarig lycka och framgång. Mänskliga relationer kan man inte förlita sig på. Busy fingers are happy fingers.

Jag ser fram emot att se fler av hennes filmer. All about Eve blir nog näst i tur om jag kan få tag på den.

Alingsås Keramik

Jag har inte så mycket plats att förvara prylar på och därför köper jag sällan på mig något. Men ibland hittar jag något som verkligen tilltalar mig och då får det följa med hem. Som den här lilla vasen.


Alingsås keramik var verksamma från 1947 till mitten av 80 talet. Tyngdpunkten på verksamheten skiftade genom åren. De första fem ägnades åt emaljarbeten. Med fajans och stengods blev de riktigt framgångsrika och exporterade stora volymer till USA. Ulla Winblad är nog den mest kända konstnären som jobbade för företaget några år under 60 talet innan hon drog vidare till USA. Vem som har gjort min vas är svårt att säga även om den är signerad. Jag har jämfört med dokumenterade signaturer men hittar inte någon som exakt motsvarar den på min vas. Det finns en som stämmer rätt bra men vem den signaturen tillhörde är inte känt idag.


Med lite hjälp av intressanta femtiotalsjakten kan jag konstatera att vasen är gjord i så kallad sgraffitoteknik. En mycket gammal metod som användes redan under Renässansen för att dekorera fasader. Jag är inte helt på det klara hur det går till men det har att göra med olika lager som skrapas fram för hand. Den här tekniken användes i Alingsås i slutet av 50 talet vilket daterar vasen till den tiden eller något senare. Till och med insidan är jättefin. Vit med ljust blåa prickar.

Hej då och på återseende...

Julia är inte bara bra på att modella och hitta fina bilder som jag berättat om tidigare. Hon kan teckna och måla också. Nu ska hon snart lämna vårt land. Himlans tråkigt för oss men roligt för dem. De längtar hem förstår ni. Och hemma är i ett annat land.


Här kan ni hitta fler av hennes konstverk. Hej då Julia M. Vi ses snart igen!

Tittut!

Jag fick vara med på ett hörn i dagens nummer av city och ventilera mina åsikter! Läs hela artikeln här.


Precis som Tara skriver så hoppas jag att det här är en trend som håller i sig och snarare blir ett permanent inslag. Många hundra år av designande och hantverkande borde inte bara kastas bort. Vackra kläder gör mig glad och det står alla fritt att välja och vraka efter sin personliga smak och stil.

Vad gömmer sig månne under leopardens svans?

Det där är ett telefonnummer som har respekt med sig. Nummer fyra i byn att skaffa telefon.


Det var på tiden att min butik fick en ny spegel. Den gamla hade en viss lustigahuseteffekt. Den nya är bara fin och passar in perfekt!

Ett förrädiskt lugn råder här...

Jag har inte haft tid att skriva så mycket på ett par dagar. Men inte för att jag inte har något att dela med mig av. Tvärtom! Här råder febril aktivitet så misströsta icke. Idag jobbar jag t ex med att få upp vår webshop och skisser till Bergelins höstkollektion. Dessutom var Tara förbi och gjorde en liten intervju för Citys fredagsnummer. Nya blå och vit rutiga blusar är under produktion och finns i butik snart!


Min favoritplats på jorden och stället där jag hämtar mycket av min inspiration och kraft från ser ni här ovanför. Nästa gång jag kommer dit ska jag fotografera insidan så ni får se hur fint där är.

Jag vill åldras med stil!

Jag är minst sagt lite nojig inför det här med att fylla 30. Inget unikt direkt! Världen omkring mig och människor jag känner lever på i ett rasande tempo och jag hinner inte riktigt med. Vart tog min kropp som jag en gång kände den vägen?


Titelspåret på Sista Sekundens nya skiva "Åldras med stil" slår huvudet på spiken. Jag får gåshud när jag lyssnar på den och känner mig inte så ensam med mina funderingar. I helgen bjuder bandet in till releasefest på KB i Malmö med en härlig lineup. Läs om dem i dagens Sydsvenskan. Vinylen finns att köpa i butiken av min kollega på Deleted Art.


Om jag ska dit? Sååååååklart! Vill ju inte missa den här tjejen heller och hennes band Slöa Knivar. Det kommer bli så fint.

Stickapåstickapåstickastickastickapå...

Mycket i mitt jobb går ut på att producera saker så fort och enkelt som möjligt utan att göra avkall på design och kvalitet. Det är ett högt tempo i konfektionsbranschen och det gäller att få ut plaggen i rätt tid. För att varva ner har jag tagit upp ett hantverk som jag sett min mormor och mamma utföra under min uppväxt. Det är skönt att se något växa fram i sakta mak och roligt att bära ett plagg med personlighet.

Det är inte helt lätt förstås och mitt första projekt en, svart midjekort kofta, blev lite skev och stor på fel ställen men jag använder den ändå! Jag köpte en gammal kofta på loppis som jag använde som förlaga för att plocka ut mönstret. Medaljongerna som löper längs knäppningen fram och på axlarna blev jag i alla fall mycket nöjd med.


Nu ska jag göra en till och ändra lite i mönstret så passformen blir bättre. Den här gången blir den smaragdgrön! En ärm är påbörjad. Jag lägger upp en bild när den är klar!